Kategoriarkiv: Bröllop

Bröllop, del 8: Så blev det!

Han sa ja! Vi blev gifta, gästerna kom, klänningsbytet funkade, och nu tänkte vi leva lyckliga i alla våra dagar. Hanna fixade min makeup (tack Hanna!) och skrev långa listor på vad jag skulle göra för att förbereda mig, och fantastiska Louise Lebmark var vår bröllopsfotograf. Här följer några av Lebmarks bilder med fokus på den stil vi valde.

11393130_376119839248127_6048794062937525622_n

Jag valde att ha två klänningar på bröllopet, en för vigseln och en för festen. Vigselklänningen var hellång och ursprungligen min mormors.

Min mormor Brita Thobias i brudklänningen. Bilder från 1945, verkar tyvärr inte finnas någon stående.

Min mormor Brita Thobias i brudklänningen. Bilder från 1945, verkar tyvärr inte finnas någon stående.

Hon gifte sig pingsthelgen 1945 (precis efter kriget), och förutom mormor bar min mamma klänningen när hon gifte sig med min pappa. Mamma tillförde de knypplade spetsblommorna, och jag sydde in klänningen hos en sömmerska och kapade av de långa ärmarna som fått fläckar över tiden.

10914926_376120025914775_6497204387655970176_o

11289529_376119962581448_5952032323303777118_o

Till vigselklänningen hade jag guldskor från Buffalo, ett halsband med en ballong som jag hittat på Etsy och ett fjärilsdiadem från Asos.

11160053_376119825914795_7589626037959596283_o

Efter vigsel bytte jag om till klänning nummer två, en spetsklänning som jag köpte på vår förlovningsresa till Budapest förra sommaren.

11351411_376119752581469_2898376077983354854_n

Festklänningen införskaffades i en liten butik i en källare i ett köpcenter i Budapest och är av märket Lilifo och designad av en kvinna som jobbade sju år som domare innan hon sadlade om till kläddesigner. Jag gillade särskilt att den är lite festligare än vigselklänningen, samtidigt som den kändes som bra i kompletterande stil.

_DSC7847

Till festklänningen hade jag ett guldfärgat halsband med triforcemotiv.

_DSC7811

Jag lyckades aldrig hitta en passande bolero till klänningen, så på väg mellan Grand Hotel och vår festlokal bar jag min skinnjacka över klänningen.

_DSC8043

Min man Johan hade tredelad kostym med en gul väst som hade blåa blomdetaljer från Favourbrook i London, figursydd skjorta från Tailorstore och en blå kravatt, också den från Favourbrook.

_DSC7779

_DSC8162

Fler bilder från bröllopet går att se på Louise Lebmarks facebooksida, jag kan verkligen rekommendera henne för bröllopsbilder (eller fotograf i allmänhet), underbara detaljfoton och en riktigt bra känsla för nyanser och ögonblick.

Bonus, video tagen av Jesper Bylund från vår utgångsmarsch med ledmotivet från Zelda som min pappa spelade på piano:

Tidigare inlägg i bröllopsserien:

Bröllop, del 1: Ringarna
Bröllop, del 2: Första planeringen
Bröllop, del 3: Färgen
Bröllop, del 4: Att gå på bröllopsmässa
Bröllop, del 5: Saker man hittar på internet
Bröllop, del 6: Underklänning
Bröllop, del 7: Brudbuketten

Bröllop, del 7: Brudbuketten

Jag har tidigare nämnt att jag inte varit superintresserad av en traditionell brudbukett. Snittblommor är visserligen fina när man ser dem i butik, men jag vet inte riktigt vare sig vilka färger eller vilka blommor jag skulle vilja ha, så jag har letat lite efter alternativ, och fastnade tidigt för en fjärilsbukett jag hittade via Pinterest.

fjarilsbukett_color

Fjärilsbuketten i fråga var en skapelse av Martha Stewart, och hon hade också en guide på hur man gör sin egen. Pysselgenen i mig vaknade till liv, och jag har nu gjort min alldeles egen fjärilsbukett i guld.

Det här behöver du:

1st. Sprayflaska med guldfärg
34st. Fjäder-fjärilar på ståltråd
1st. Blombukettshållare på oasis

blombukettstuff

Jag köpte vanlig guldsprej på panduro och hittade där också en massa småfjärilar i olika färger, några på pinne och några på klämmor som just då råkade vara på utförsäljning. Jag köpte ett paket gröna fjärilar på pinne, tre vita paket med fjärilar på pinne och ett paket med 10st pastellfjärilar på klämma. Gissningsvis kan man hitta liknande men billigare på nätet. Jag beställde också en blombuketthållare med oasis på Ebay för åtta kronor, och sedan sprayade jag allt med guldfärg.

butterfliesingold

Sedan var det bara att peta ihop allt. Totalkostnad: 239kr + pysseltid och torkning.

Tidigare inlägg i bröllopsserien:

Bröllop, del 1: Ringarna
Bröllop, del 2: Första planeringen
Bröllop, del 3: Färgen
Bröllop, del 4: Att gå på bröllopsmässa
Bröllop, del 5: Saker man hittar på internet
Bröllop, del 6: Underklänning

Bröllop, del 6: Underklänning

Jag kommer ha två klänningar på bröllopet. En gammal skir klänning från 1945 som både min mamma och min mormor gift sig i, och en ny klänning som jag hittade i en liten källarbutik på en av alla mina resor. Återkommer vid senare tillfälle med bilder. Båda klänningarna har behövts justeras lite (framför allt sys in), och i fredags hämtade jag ut dem hos skräddaren. Resultatet var lyckat, men under provningarna insåg jag också att det skira tyget var lite mer genomskinligt än jag tänkt på tidigare och att jag definitivt behöver en underklänning för att det ska kännas helt bra.

Mina krav för underklänning kändes rätt enkla. Den behöver:

  • Passa båda klänningarna och sitta bra på hela dagen
  • Finnas i en butik som lämnar öppet köp så jag inte behöver släpa med två brudklänningar på shoppingrundan för att prova plaggen ihop
  • Hålla sig nära min hudton (dvs. beige) så den inte lyser igenom den vita färgen
  • Vara tillräckligt urringad så den inte syns över kanten på någon av klänningarna
  • Finnas i min storlek (dvs. 34/XS) så det inte blir en massa överflödigt tyg under

Det visade sig att det är lättare sagt än gjort.

Nästan alla större butikskedjor med underkläder har också ett par underklänningar i sitt sortiment. Problemet är att nästintill samtliga underklänningar faller inom kategorin ”shapewear”. Det innebär att de sitter på relativt tight och skall enligt uppgift kunna forma kroppen så att en tightare klänning faller lättare. En shapewear-klänning gör alltså bäraren lite smalare, på samma sätt som till exempel strumpbyxor kan hålla in magen.

shapewear från åhlens

En ”shapewear”-klänning från Åhlens

 

Det är säkert jättesmart med shapewear om man har en tightare klänning, eller vill se lite smalare ut i allmänhet (jag är helt för artificiella tekniker som kan förändra biologin när man känner för det), men till en klänning med lite vidd nertill är risken stor att klänningen korvar upp på låren och snarare skapar veck som skiner igenom. Inte superpraktiskt, och det är precis vad som hände när jag provade klänningen nedan från Twilfit, och det efter att bara ha gått ett par meter i den i min hall hemma.

shapeklänning från twilfit

Shapeklänning från Twilfit

 

Jag behöver alltså en helt vanlig klassisk underklänning som inte gör mig smalare, utan bara håller sig under min klänning. Så var hittar man en sådan? Jag vet faktiskt inte. Många kedjor verkar ha nattlinnen som de menar också ska funka som underklänningar, men de som jag hittat har en massa spets och mönster som skiner igenom en vit klänning, plus att de sällan finns i ljusbeige utan man får hålla sig till vitt eller svart. Några kedjor, som H&M och Lindex verkar dessutom inte ens ha några underklänningar i mindre storlekar än 36/38.

Julia Mjörnstedt skrev om hur hon förväntades åka på klänningsprovningar fyra gånger för att ”alla brudar ändrar sin kroppsform inför bröllopet”, och när jag letar efter en icke-slimmande underklänning kan jag undra var marknaden finns för alla oss som inte primärt vill dölja en massa kilon, utan kunna röra sig fritt under bröllopsdagen utan smalgörande effekter.

Om någon har ett tips om var jag hittar en underklänning som kan passa tar jag hemskt gärna emot dem.

Tidigare inlägg i bröllopsserien:

Bröllop, del 1: Ringarna
Bröllop, del 2: Första planeringen
Bröllop, del 3: Färgen
Bröllop, del 4: Att gå på bröllopsmässa
Bröllop, del 5: Saker man hittar på internet

Bröllop, del 5: Saker man hittar på internet

En sak jag märkt i all bröllopsplanering är att det för en till nya platser på internet. Jag har till exempel de senaste veckorna hängt allt mer på Tradera och sålt av gamla för stora plagg från min garderob, och då också hamnat i bröllopskategorierna. Bra tänkte jag, kanske kan jag hitta de där bröllopsskorna jag fortfarande är på jakt efter, eller något annat smart som jag glömt.

En sak jag inte tänkte införskaffa är denna ”Romantisk sovmask för bröllopsnatten”. Okej om du är förtjust i viktorianska rollspel, men annars? Har man kanske missförstått själva grejen med att gifta sig om det här är på listan över saker man behöver ha?

sovmask

Annars kan man på Tradera hitta rätt mycket dekorationspyssel billigt. Bra att veta om man står för tex. dukningen själv. Flera internationella sajter säljer via Tradera om man vill budgetfynda på riktigt.

Ett annat hörn på internet jag inte trodde jag skulle gilla är Martha Stuarts bröllopssajt, men faktum är att jag i många fall hamnat där av en slump, eftersom hon har varit ursprungskällan till smarta saker jag klickat mig vidare till från Pinterest. Kolla tex. alla templates/guider hon lagt upp, eller enkla do-it-yourself-guider för hur man gör snygga saker själv.

marthastuart

 

Om man har lite framförhållning kan jag dessutom rekommendera att kolla runt på Ebay för bra priser på DIY-pyssel och andra grejer man behöver stora volymer av. I helgen beställde jag snygga kuvert till inbjudningarna och det finns ett stort utbud av saker man inte visste att man behövde.

Sen kan man undra hur de som beställer vissa tårtfigurer tänker. Liksom, jag gillar Alice i Underlandet, men att para ihop henne med The White Rabbit? Eller ett zombiebröllopspar? Känns sådär sunkigt.

cake decorations

Då är det här lego-brudparet eller det här StarWars-paret betydligt bättre.

Trots det är Ebay jättebra om man vill ha typ 30 meter diamantliknande girlanger för en dryg hundralapp eller storpack av dekorativa rosblad i tyg. Och vem vill inte det? 😉

Tidigare inlägg i bröllopsserien:

Bröllop, del 1: Ringarna
Bröllop, del 2: Första planeringen
Bröllop, del 3: Färgen
Bröllop, del 4: Att gå på bröllopsmässa

Bröllop, del 4: Att gå på bröllopsmässa

I helgen har det varit två bröllopsmässor i Malmö, och som blivande brud med ett bröllop inom det närmsta året förestående tänkte jag att det var intressant att se vad dessa hade att erbjuda. Jag hade aldrig varit på bröllopsmässa tidigare men gick dit med en god vän som också går i bröllopstankar. De två mässorna var dels Bröllopsmässan på Malmömässan i Hyllie, och dels Bride in the City på Scandic Triangeln. Skillnaden mellan de båda mässorna var gigantisk.

Kortfattat: Skippa Bröllopsmässan, men gå på Bride of Culture/Bride in the City om du kan.

Bröllopsmässan
Plats: Malmömässan, Hyllie
Besöksdatum: Lördagen den 18/10-14

När vi kollade in mässorna i förväg trodde vi att Bröllopsmässan skulle vara betydligt större än Bride in the City, vilket gjorde att vi tog den först. Vi hade fel. Mässan var tyvärr en total besvikelse.

Det började med att personalen inte hade värst bra koll på våra förköpta biljetter, samt glömde bort att ge oss den medföljande tävlingstalongen (där man skulle fylla i vilken kyrka(!) man skulle gifta sig i) när vi gick in. Väl på plats möttes vi av ett gäng utställare i en rätt oorganiserad lokal. Mestadels klänningar men en och annan konferensanläggning var på plats och ville sälja in sina lokaler för framtida bröllop (vilket var sådär eftersom både jag och min vän redan har platser bestämda). Relativt många fotografer var också på sin plats.

Bröllopsmässan skyltade i förväg med en ”Brudsalong” där man utlovades ett glas bubbel, en goodiebag och fyra miniföreläsningar under en timma om allt från BH-skola, stylingtips till kläddesign och bröllopskoordinering. Målgruppen var kvinnor som faktiskt hade ett bröllops planerat (det fanns ett liknande jippo för par, och nyfikna som vi var bokade vi (och betalade för) platser. Så här löd reklamen (bild från bröllopsmässans webbplats):

BRUDSALONG1MALMO

Det visade sig vara ett skämt och hade det inte varit så oerhört absurt (och haft en lite tightare ekonomi att pengarna vore viktigare) så hade jag nog blivit riktigt arg. Och just det, med bokningsavgift kostade det förresten 120kr/person och inte 100kr som det stod på affischen ovan.

Brudsalongen var annonserad till kl. 14:00 och när vi 14:01 gick bort till det angivna området satt det redan ett gäng runt ett bord och hade börjat. Vi stod jämte i några minuter tills vi insåg att kvinnan som höll föredrag inte tänkte bry sig om oss, utan vi fick avbryta och fråga om vi kommit rätt. Jodå, det hade vi, och de avbröt och delade upp bordet runt tre och det anslöt några fler kvinnor som också avvaktande hade funderat på om det börjat eller inte.

När det väl började visade det sig att de fyra föreläsningarna blivit tre; en fotograf, en sömmerska och en bröllopskoordinator. Sömmerskan ägnade fem minuter åt att skälla ut en av tjejerna för att hon beställt en klänning på nätet från Kina och ägnade resten av tiden åt att berätta skräckhistorier om hur hon fått rätta till misslyckade nätbeställningar. Detta trots att tjejen i fråga fått en helt perfekt klänning, men som över tid blivit för stor för att hon gått ner i vikt. Fotografen var aningens bättre tills hon bad om ursäkt(!) för att hon visade bild på ett par bestående av två män. Boka inte henne. Till sist berättade bröllopskoordinatorerna lite matnyttig info om vad som kunde vara bra och tänka på i sin planering, men när det visade sig att det var de som ordnat själva bröllopssalongen försvann förtroendet för dem med.

Inte nog med att man satt vid runda bord med gigantiska centerpieces som skymde sikten för den person man hade framför sig, det utlovade bubblet visade sig vara hallonläsk (visserligen bubblande sådan, men ytterst alkoholfri och sötsliskig som bara den – det gick att köpa riktigt bubbel hos en av utställarna, så det kan knappast ha varit ett tillståndsproblem), och det var inte ett ord om den utlovade goodiebagen. När min vän efterlyste en påse att bära alla broschyrer vi fått fick hon till svar att de enbart var till ”betalande”, och när vi upplyste att vi hade betalat fick vi ursäkten att påsarna tagit slut och blev tilldelade varsitt sponsrat läppstift i handen.

Bröllopsmässan i Hyllie

Var och en skulle nog incidenterna ovan kunna ursäktas av olika skäl, vi kunde haft otur, de kunde haft världens sämsta dag, eller det skulle kunna varit gröna marsianer som förstört bröllopskoordinatorernas lager under förmiddagen, men med tanke på att Brudsalongen var lokaliserad precis jämte den stora scenen, och det under halva tiden pågick ett PROGRAM på den stora scenen och man i princip inte kunde höra någonting, kändes hela eventet bara väldigt, väldigt dåligt och verkligen ingenting jag skulle kunna rekommendera någon att gå på, ännu mindre betala för.

Den enda behållningen vi fick av mässan var egentligen en riktigt trevlig försäljare från Gottes som hyrde ut chokladfontäner, ett företag som gör 3D-figurer av bl.a. brudpar (bästa tårtdekorationen!) och en av bröllopsbutikerna.

 

Bride in the City
Plats: Scandic Triangeln, Malmö
Besöksdatum: Söndagen den 19/10-14

Som tur var gav vi inte helt upp på bröllopsmässor efter fiaskot i Hyllie, utan under söndagen begav vi oss till Scandic Triangeln för Bride of Cultures mässa Bride in the City. Arrangemanget var sisådär tusen gånger bättre och ordentligt proffsigt.

Vi gick dit lagom i tid för deras brudklänningsvisning som var en tempofylld show med brudklänningar, herrkläder och underkläder från en rad olika utställare. Det mesta var klassiskt i vitt, men några alternativ fanns. Dessutom var skillnaden i demografi stor; både utställare och publik befann sig långt i från det nästan helvita Hyllie, och på catwalken på Triangeln fick man se både helt kvinnliga par och helt manliga par.

Trots brudklänningsvisningen fanns det kanske inte riktigt lika många brudbutiker på plats som i Hyllie, men desto fler kaktilverkare (som bjöd på smakprover), pysselbutiker och många som skötte runt-om-verksamheten. Jag blev tipsad om en bra skräddare för ändringar av min framtida klänning, och det var enkelt att gå runt och få bra kontakt med alla som ställde ut. Helt enkelt en givande söndagsutflykt som gav mervärde för planeringen.

Bröllopsmässa på Triangeln

Tårta från Cake me Happy

Jag vet inte om jag kommer hinna med fler mässor innan maj nästa år, men det var intressant att se vad de hade att erbjuda. Det kommer nog bli ett rätt bra bröllop till slut ändå.

Bröllop, del 3: Färgen

En sak som verkar vara återkommande när det kommer till bröllopsplanering är att man verkar behöva komma fram till någon sorts färg. Även om klänningar brukar vara vita och eventuella kostymer gråa eller svarta finns det ofta någon sorts accentfärg inblandat.

I filmen Bridesmaids är allt rosa

Från början tänkte jag inte att den färgen skulle vara så viktig, men i takt med att saker skall planeras har frågan om färg dykt upp flera gånger. Ska man matcha varandra som brud och brudgum på bröllopsbilderna? Eller hur gör man så man i alla fall inte ser helt omatchade ut?

Jag vill inte ha den klassiska amerikanska bilden med tärnor i samma klänningar i samma nyans som brudbukett och brudgummens slips och näsduk. Det blir ett övermatchande utan dess like, och hjälps lite åt av att det troligen inte blir några tärnor alls (och skulle det bli någon får hon ha vilken klänning hon vill). Men det finns ju lite saker som behöver vara i någon färg, och om man inte vill köra på svart eller vitt, uppstår frågan om VILKEN färg man ska satsa på för alla de där accessoarerna.

Väst och slips/kravatt/fluga är egentligen ett helt kapitel i sig, men min fästman är mycket för tredelat och det finns olika sätt att kombinera färger:

Västar

En god vän till mig berättade om ett bröllop där brudparet matchade skor i samma färg. Jag tror min fästman vill hålla sig till svarta skor, men jag funderar på att kanske bära något i färg, i synnerhet eftersom de kommer synas.

skor

Sen kommer givetvis frågan om blommor som jag nämnde kort i förra inlägget. Det verkar anses smart att hålla i något, och lite beroende på om det är en bukett med fjärilar eller en handväska är det en plats man kan fylla med färg.

pokemonbukett

Ett alternativ till att välja en stark färg är att låta detaljer vara ljusa eller i metall. Våra ringar är i gulguld vilket gör att guld skulle kunna vara ett snyggt alternativ, eller som komplement till en mer skrikig färg.

Guldmania

Å andra sidan kan man göra det rätt snyggt i bara vita nyanser också, men jag tror inte att det är vi.

Hur tänker ni om färger?

Källa och länkar till alla bilderna ovan finns i mitt pinterest-album.

Tidigare inlägg i bröllopsserien:

Bröllop, del 1: Ringarna
Bröllop, del 2: Första planeringen

Bröllop, del 2: Första planeringen

För ett par veckor sedan skrev jag om min förlovning och våra ringar, och nu tänkte jag att det var dags att uppdatera er om vad som händer på bröllopsplaneringsfronten.

Bröllopsplanering, del 2: Första planeringen

När det kommer till bröllopet har vi nästan sedan allra första början några saker klara. Vi har hyfsad koll på vigselceremonin, vi har en lokal som vi vet att vi vill vara i och vi har ett datum i början av nästa sommar då vi vet att vi vill gifta oss. De som har lokalen kommer också fixa mat och de flesta praktiska detaljer, vilket känns lugnande och för någon vecka sedan träffade vi dem för detaljer och budget.

Utöver det återstår mycket att fixa. Jag har heller inte varit på så många bröllop i mitt liv, så jag har få referensramar om hur det går till. Vilket på ett sätt nog är bra, för vi har få måsten och förutfattade meningar om hur det ska vara. Å andra sidan krävs det lite mer inspiration, och det är trist om man trampar i fällor man skulle kunnat ha undvikt.

theknot

Det finns massor av sajter som hjälper till med bröllopsplaneringen, och jag har fastnat för två. Det ena är svenska bröllopstorget, som har mycket att önska men som ger god koll på svenska traditioner, och den andra är The Knot som är en amerikansk sajt för den som vill ha ett prinsessbröllop. Fördelen med att kolla in båda är att man kan skaffa sig ett hum om hur allt borde vara, och sedan bestämma det motsatta med en lagom dos traditioner. Dessutom, tipsade Hanna mig om Offbeat Bride som har lite mer jordnära alternativa artiklar till den annars lätt hysteriska bröllopsvurmen. Vill man vara säker på att inte trampa någon på tårna kan man dessutom läsa vad Magdalena Ribbing tycker om olika traditioner.

Mycket när det kommer till planering lär lösa sig efter hand, men just nu har vi några traditioner som vi inte riktigt kommit fram till hur vi ska förhålla oss till:

Tärna & Marskalker – Just nu lutar vi åt att inte ha det alls, utan i stället fördela upp lite ansvarsområden mellan flera av våra närmaste vänner. Vi kanske ändrar oss om vi kommer på starka skäl till att behålla traditionen.

blommor

Brudbukett – Förutom att vara fin på bild är det en rätt opraktisk tradition. Särskilt om man väljer att inte ha någon tärna. Jag började faktiskt på mitt egna Pinterest-album för bröllopsidéer när jag råkade på en fin bild av en alternativ brudbukett.

Gästlistan – Vi kommer ha ett relativt högt kuvertpris (eftersom stället sköter allt det praktiska) och det kommer bli jättesvårt att avgränsa inbjudningslistan mellan hur många som praktiskt får plats, vilka vi allra mest önskar ha där, och hur mycket vi kommer ha råd med.

Foton – Satsa på inhyrd fotograf under själva festen eller före? Hur gör man med vänner som gärna vill fota (och är duktiga på det), så att de kan få ta bilder men ändå känna sig som gäster?

Tillresta gäster – Jag har släkt och vänner som är relativt utspridda runt om i landet medan de flesta på min fästmans sida bor i närheten. Det amerikanska konceptet med ”rehearsal dinner” verkar smart att anamma, i alla fall att samla de som rest långt och äta med dem kvällen före (om de vill).

Egentligen är ju bröllop bara en stor fest där man firar lite extra, men det är ju roligt att ställa till med fest, och då vill i alla fall vi göra det så bra som möjligt. Under de närmaste månaderna kommer vi säkert ställas inför massor av problem om allt från bordsplacering till färger till låtval, men till sist är det ju bara en fest. Och förhoppningsvis kommer de flesta ha roligt.

Bröllop, del 1: Ringarna

Jag ska gifta mig. Från början tänkte jag hålla ämnet borta härifrån, men efter visst övertygande från Hanna så tänkte jag ändå skriva några inlägg på ämnet.

Egentligen har jag aldrig tänkt mig något stort prinsessbröllop, utan skulle lika gärna bara kunna åka bort till en fin medelhavsstrand och sikta på det fina och intima snarare än det lite större, men av olika anledningar (som att min fästman också har en vilja att ta hänsyn till) kommer det bli ett lagom stort bröllop. De viktigaste traditionerna för mig har varit att jag vill bli vigd av en pastor och inte en kommunalpolitiker, och att jag tänker mig att jag ska ha en vit klänning. Vi får se hur slutresultatet blir, men ni kommer i alla fall få följa några av delarna i planeringen, och vi börjar med ringarna.

 Bröllopsplanering, del 1: One ring to rule them all

One ring to rule them all

Det finns olika traditioner kring förlovningsringar, och den man ofta ser i media är den amerikanska där kvinnan får en stor dyr ring med en jättediamant i mitten. Själv tycker jag att det där med jättestora stenar i ringar man tänkt bära sådär resten av livet verkar hiskeligt opraktiskt, så jag har aldrig riktigt attraherats av tanken. Dessutom hade det känts märkligt om min partner skulle ställa till med ett överraskningsfrieri utan att vi hade talat igenom förlovningen, och när det var dags var det jag som friade.

Vi funderade mycket på hur man egentligen skulle göra med ringar, vad som var förväntat, hur våra föräldrar gjorde (för nära referens) och vilka egna beslut som kändes rätta att ta. Jag ville ha ringar som var snygga och praktiska, gärna med fin symbolik våra ringar emellan så det syns att de hör ihop, och gärna kompletterat med en finare ring till själva vigseln. När min fästman berättade att det finns en vän till hans familj som är guldsmed bestämde vi oss för att utforma ringarna själva.

Ole Lynggaard

Innan vi bestämde oss för den slutgiltiga designen som är platta rätt tjocka gulguldsringar med utsidesgravyr blev det en hel del googlande efter inspiration. Det vanligaste är nog att man förlovar sig med ringar där designen redan är klar och det enda tillägg man gör är insidesgravyr (där vanligast verkar vara namn och datum). Fördelen vi hade med att göra det hos en guldsmed var att han kunde ta hänsyn till halva millimeter-mått (min ring var tydligen den minsta han gjort), och att han kunde anpassa tjockleken så att den kommer vara jämntjock med en framtida vigselring med infällda stenar. Plus att man blir garanterad bra hantverk.

schalins

Om man söker runt lite på olika bröllopsforum verkar Schalins ringar vara något många drömmer om. Själv tycker jag att enkla släta guldringar kan räcka gott och väl, om man nu ska ha ringar över huvud taget. Man behöver ju inte vara unika snöflingor i alla beslut man tar. Dock kan det vara klokt att tänka över material och form, i de bästa av världar ska ju en förlovningsring och vigselring hålla livet ut. Fördelarna med guld är att det är både slitstarkt och möjligt att justera storleksmässigt vid framtida behov. Andra smyckesmetaller har sämre hållbarhet (som silver) eller är svårjusterade (som titan). När det kommer till stenar är diamanter de som är slittåligast för något som skall sitta på fingret varje dag.

Så här blev de till slut:

IMG_1426.JPGMin ring (den lilla på handen med svart nagellack) är drygt 14mm i innerdiameter (drygt 45mm omkrets), nästan 2mm tjock och 3mm bred. Min partners ring är en millimeter bredare och har aningens större gravyr.